Hör hur vågen svallar mot öppet hav
Bruset från bränningen lugnar min själ,
känn saltstänk mot ansiktet.
Aldrig skall jag glömma dig, Hav,
du som var för mig som en moder,
ja, redan i moderlivet omslöt du mig.
Som barn följde jag dina vågrörelser,
som vuxen kände jag din styrka.
Se hur du brusar och frustar
när stormarna river i ditt hår.
Kärleken till havet skall alltid vara densamma,
min älskade syster är du,
min bror som tar hand om mig är du.
Min far som bär mig på sina armar är du.
Havet är för mig det enda,
det allomfattande är du...
Jag älskar dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar