Kära barn. Ännu en dag på jorden. Ännu ett liv att möta.
För många människor är livet på jorden en plåga. Ibland är plågan förorsakad av dem själva, ibland av andra. Många människor väljer att leva i plågan. De straffar sig själva. Varför? Ibland lever de i sorg över att de inte är goda nog, eller fulländade nog i sin kropp. Istället för att gå ut ur sorgen och plågan och glädjas över de gåvor och förmågor de har. Glädjas över att få leva på jorden, att få fullfölja det de fått i uppdrag att utföra under sin tid på jorden.
Kom ihåg att utvecklingen av själen kan avstanna i en sådan miljö. Själen kräver sitt. Den kräver näring för att utvecklas. Näringen består i glädjen över att få fullfölja sitt verk på jorden.
Ack du lilla människobarn. Ta till dig den visdom som står att finna i Universums lagar. Det du sår skall du skörda. Sår du sorg och besvikelser över ditt liv, så skördar du heller ingen glädje och tillfredsställelse över att finnas till, eller över vad du uträttat av vad som är bra, och allt du uträttat i kärlekens tjänst är bra.
Du måste lära dig att se storheten i Universums lagar. Att se hela Universums helhet, och varje liten människosjäls absoluta del av denna storhet. Alla har en uppgift. Alla är goda själar blott de vill se sin godhet och följa kärlekens röst i sitt hjärta.
Lev väl, älskade barn. Jag finns alltid hos dig.
Amen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar