Kära vänner. Ljusets väg är er. Lång och rak ligger den framför er. Det enda som krävs av er är att ni tar första steget in på den och fortsätter framåt.
Det kan verka märkvärdigt och svårt, men är det verkligen icke. Ni har er fria vilja att vända om, att vända ert ansikte mot ljuset. Att låta er begjutas med strålar av kärlek. Att vara omflutna, omslutna av Guds kärleks ljus, och att leva i enlighet med den visdom som finns i att leva i ljuset.
Den visdomen finns i era hjärtan, i era själar finns sedan själens begynnelse instiftat, inskrivet just denna enda sanning: Att leva i ljuset innebär att gå kärlekens väg. Om ni väljer att vandra den vägen kan intet ont drabba er, ty ni är medvetna om att kärleken övervinner allt, förlåter allt, söker inte sitt.
När ni ser era medmänniskors olika bedrövelser och plågor finner ni ett behov av att bringa dem hjälp. ni känner medkänsla och kärlek, ni står inte längre ut med att se världen plågas, att se människor och djur plågas. Era etiska och moraliska värderingar förändras, en medvetandehöjning inträffar och ni ser plötsligt sådant ni inte tidigare varit medvetna om.
Ja, ni ser inte endast er omgivnings plågor och dilemmor. Ni ser plötsligt framför er ett scenario där allt är Ljus. Där alla människor får och är delaktiga i Ljuset. I dagen ser ni plötsligt att era behov minskar, då ni inte längre behöver samla i ladorna för framtida behov. Ni har inte längre ett behov av att som råttor och möss samla för sämre tider, ty ni vet nu att ni alltid kommer att få och ha det ni behöver för dagen och stunden. Ni inser det vanvettiga i att ni äger mer än ni någonsin kommer att behöva eller ha användning för, medan andra svälter.
Ni inser att givandets glädje är större än att samla gods och guld i ladorna. Ni ger av ert överskott till dem som intet har. Ja, ni ger inte endast med glädje, ni ger av ett inre tvång att dela med er, ty ni vet att Ljusets väg är lätt att gå för den som inga bördor bär.
Gods och guld i lador är en tung börda att bära på Ljusets väg. Ni avlastar er allt detta, och med lätta steg vandrar ni fram genom livet, fram mot er Faders hus, som är målet för vandringen.
Och Ljusets väg är också på sitt sätt målet likväl som det är medlet. Det upptäcker ni den dag ni helt och fullt vandrar där.
Allt försvinner, allt sjunker undan. Sorger och besvikelser skall inte längre tynga ert sinne. Oförrätter finns inte, ty ni ser klart att andra har andra behov än ni själva, och i respekt för detta låter ni alla ha sina insikter kvar. Ni låter er inte tyngas av sorg över att er vilja inte alltid respekteras. Ni väljer att respektera andras åsikter, och i och med detta visar ni er själva en stor respekt. Detta är livets sanning.
Stor är den som förmår vandra Ljusets väg i denna sanning. Stor är den som förmår låta andra utvecklas enligt sina förmågor och kunskaper, utan att ställa krav på att få sina egna önskemål uppfyllda av andra.
Var och en efter sin förmåga uppfyller sitt liv med det mått som givits i begynnelsen. Så skall ni leva, så skall ni finna den väg som bär era själar framåt i utveckling. Blott i kärlek till er själva och till allt levande. Och i respekt för er själva och alla andra.
Amen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar